När det farliga är likgiltighet

Nästa torsdag, den 13 mars, åker Åvas toleransprojekt till Berlin och Krakow i en vecka. Med tanke på den främlingsfientlighet som sveper över Sverige och Europa, behövs resan mer än någonsin. Allt s ka avslutas med att vi kommer ut i klasserna och berättar om resan, en resa som på allvar började den 27 januari.

Snålblåsten sveper över Nybrokajen och får det 100-tal människor som samlats till manifestationen på Raoul Wallenbergs torg att huttrande trycka sig närmre varandra. Det är den 27 januari och minnesdagen för Förintelsens offer. Minnesstunden anordnas av Forum för levande historia, och i år ligger extra fokus på att minnas och uppmärksamma de romer som mördades i Auschwitz-Birkenau utanför Krakow.

Vi står bland mörka rockar och uppfällda luvor, på tå, för att kunna se scenen där framme. Tårna domnar, fingrarna blir stela och det nyper i kinderna medan vi lyssnar på romernas nationalsång, följt av tal med bland annat EU- och demokratiminister Birgitta Ohlsson och Romani Rose, chef för Documentation and Culture Center of German Sinti and Roma. Det som sägs uppe på scenen får oss att för ögonblicket glömma bort kylan. Budskapet är att man aldrig kan underskatta vikten av att minnas historien för att förhindra att den upprepas igen. Birgitta Ohlsson citerar Fredspristagaren och Förintelseöverlevaren Elie Wiesel:

”En förstörelse – en förintelse som bara människan kan driva fram – den kan bara människan förhindra.”

Efter manifestationen tänder de som vill ljuslyktor i olika färger och placerar ut på torget. Och inom oss ekar återigen Elie Wiesels ord:

”Motsatsen till kärlek är inte hat, det är likgiltighet.
Motsatsen till konst är inte fulhet, det är likgiltighet.
Motsatsen till hopp är inte uppgivenhet, det är likgiltighet.
Och motsatsen till liv är inte död, det är likgiltighet.”

Det farliga är inte att hata eller vara uppgiven, utan det farliga är likgiltigheten. Att den tysta betraktaren blir en del av en tyst massa, som inte minns och inte heller kan stoppa influenser från det förgångna.

Och det är likgiltigheten vi ska försöka motverka. För i massan bland dem som samlats på Raoul Wallenbergs torg fanns vi – 13 elever och två lärare från Åva. Vi utgör Toleransgruppen för år 2013/2014. Den 13 mars åker vi till Berlin och sedan Krakow och Auschwitz-Birkenau. Vårt mål med resan och arbetet kring den, är att informera och påminna elever och lärare om Förintelsen samt stärka värdegrunden på skolan. Vi hoppas att ni kommer vilja lyssna på våra berättelser och erfarenheter när vi kommer hem. Men till dess kan ni hålla utkik efter fler nyheter på Cumulus hemsida rörande resan. Följ oss också på ”avatoleransprojekt” på Insta.

Louise Jacobsson och Emma Juneskans



Kategorier:ÅVA, Toleransprojektet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: